Fler friska år

Läs om Ulla Wahlberg Jönsson som deltar i en akvarellgrupp

Att ta upp ett gammalt intresse är aldrig försent. Inte om du frågar Ulla Wahlberg Jönsson. En gång i veckan målar hon akvarell ihop med andra konstintresserade seniorer. Det har hon gjort i snart sju år.

Jag tyckte om att rita, teckna och måla som barn. Sedan var det annat i livet som tog över. Kärlek, barn, äktenskap och jobb, säger Ulla.

Det var först som pensionär hon fick åter tid att släppa fram sin kreativa ådra.

När jag jobbade som apotekare använde jag mest vänster hjärnhalva. Jag insåg att det var dags att testa högersidan lite, säger hon och skrattar.

Erfarenheten av att ha varit ringrostig i början delar hon med många i gruppen. Det har inte varit något hinder. Även om vissa är skickliga med penseln, målar alla efter egen förmåga. Inga förkunskaper behövs för att vara med.

Enda kravet är att ha med sig eget material och vara lite självgående.

Vi har ingen som leder gruppen, utan ger varandra tips och råd, säger Ulla.

De brukar träffas på Berghemsgatan i Krokslätt och det är Träffpunkten som hjälper till med lokal. Ett par gånger om året ställer de dessutom ut på Café Möllan.

Det är många av oss som tycker att det är kul. Inför en utställning målar vi ofta på något tema, som gamla Mölndal, nya Mölndal eller vinter, säger Ulla.

Hur träffarna blir beror på dagsform. Ibland målas det koncentrerat och tyst. Ibland är fikastunden längre än själva skapandet.

Att prata och lära känna varandra är minst lika viktigt som själva aktiviteten.

Jag hade inte målat lika mycket om jag skulle gjort det hemma i min ensamhet. Jag behöver den här puffen. Inspirationen och gemenskapen, säger Ulla.

Läs om Mona Borgh som är hundägare och aktiv i brukshundsklubben

Första hunden skaffade Mona Borgh som 13-åring. Hennes föräldrar tyckte att det var för dyrt, men när Mona hade sparat ihop pengar på egen hand tog invändningarna slut.

Det blev en liten pudel, säger Mona.

Sedan dess har hon nästan alltid haft hund. Oftast två åt gången. För tillfället är det Ika, en bouvier de flandres, och Spacy som är en mellanpudel.
Mona konstaterar att hon trivs med tillvaron som matte. Att ha valpar är ren glädje, och med mer än en hund är det fantastiskt att se hur deras samspel utvecklas. Samtidigt gillar hon att lära dem nya saker och tävla i sådant som lydnad eller spår- och specialsök.

Och så kommer du ut i skogen! Det är en lisa för själen, säger hon.

Inte minst när livet visat sig från sin tuffa sida har hundarna spelat en viktig roll. För 20 år sedan drabbades Mona av reumatiska besvär. Det ledde i sin tur till att hon blev sjukskriven i långa perioder, ända fram till det var dags för pension. Då blev hundarna räddningen. De fick henne att komma iväg ut och träffa folk.

I dag är de flesta av Monas vänner sådana hon har fått genom brukshundsklubben.

Det är skönt att ha ett ställe att åka till. Där jag bara kan vara och diskutera hund med människor som delar mitt intresse, säger hon.

Läs om Tommy Edman som är volontär och leder bland annat bouleträffar

Himlen bjuder på regntunga skyar, men det stör inte boulespelet. Tommy Edman, som leder gruppen, och ett tiotal deltagare är i full gång på planen intill Mötesplats Åby.

De flesta har varit med förut, en är ny – men alla är exakt lika välkomna.
Tommy vet vad det kan betyda att komma ut ur lägenheten och umgås en stund.

Ja, i dag känner jag många människor runt om i hela Mölndal. Så var det inte för sex år sedan. Då var jag rätt ensam, säger Tommy.

När han gick i pension var han redan änkling sedan några år och visste vad som kanske väntade. Jobbet hade fått ta mycket tid och umgänget, vilket främst bestod av fruns gamla vänner, hade försvunnit allt mer.

Men så läste han i en tidning att det ordnades sittgympa på en av stadens träffpunkter.

Jag tänkte att jag får gå dit. På plats blev jag oerhört väl mottagen och ville komma tillbaka. Sedan fortsatte jag och det blev ännu fler aktiviteter, säger Tommy.

Numer har han inga problem att få dagarna att gå. I egenskap av volontär är han själv den som leder allt från boule och biljard till promenader. Dessutom går han på så kallade miniträffar och spelar frisbeegolf. I privat regi samordnar han fredagsluncher. Just biljarden, som Tommy har på måndagar, har fått en speciell inriktning.

På biljarden är vi bara män. Karlar brukar ju ha lite svårare att ta sig ut, men det kan bli lättare om man vet att det kommer fler män, säger Tommy.